Så var hon iväg...

Puss alla vi ses igen den 26:e!

Varit ute och fixat det sista på stan och universitetet, titta på bilden. Tog den på vid universitetet. Sol och 28 grader och jag fryser och längtar hem till värmen i Sverige. Ge mig element och raggsockor så ska jag klara den kallaste av vintrar. Behöver värme och kärlek och något nytt att längta efter.

Fyra månader gick fort men senaste veckan tog ett år.

Nu snart hem och just när jag börjat stampa på samma ställe så kommer min biljett till Kina ligga där och vänta på mig.

Det är ett gott liv jag lever.

Dagen eller dagsfragment

Så börjar jag dagen, det ser ju ut att kunna blir en fin dag.

En, två, många kineser även om bilden inte bra beskriver hur galet många det var ute idag.

Sedan besparar jag er bild på det hundlår som hängde på en köttkrok på den restaurangen vi åt middag på. Vi åt fisk förövrigt.

Här hänger kineserna utanför skyltfönstret till apoteket. Det visas en actionrulle och folk tar med sig sina plastpallar och bänkar sig.

Sedan manikyr och efter det hem.
Nu sömnlöshet, resnerver?

Smart Linda, smart.

Dagens smartaste:

Ge sig ut för att shoppa julklappar på en söndag.

Tänk dig NK 23:e december sedan tar du det gånger hundra ungefär.
Så ser det ut på söndag här i Kina.
Söndag är deras lediga dag.

Den här söndagen är den sista dagen jag kan shoppa, imorgon ska jag fixa i lägenheten tills den är i det skick jag vill hitta den när jag kommer tillbaka.

Tisdag är det Hong Kong som gäller!

Jul trots allt

Jul i Hong Kong, här kommer jag!

Jag kommer att få fira jul!

Även om det såklart inte kan bli riktig jul utan alla hemma i Vaxholm.

Men jag ska iaf försöka fira.

Jag och Stephanie åker till Hong Kong på tisdag morgon, ska bli så kul. Så stannar jag och tar en taxi till flygplatsen på torsdag. Stephanie firar ju inte jul förrens 25:e så hon sympatifirar med mig den 24:e.

Mamma, Pappa:

Det har dock uppstått ett problem, min mobil jag köpt här funkar inte med mitt svenska kort och kinanummret funkar inte i Hong Kong. Så jag kommer att ha svårt att ringa men jag tänkte ha ihjäl alla flugorna i en smäll. Så jag letar upp en telefon, de måste ju ha en på hotellet och så ringer jag hem när Stefan är hos er så kan jag önska er en God Jul allihopa samtidigt. Vi får köra högtalartelefon :)

Dagen efter det kommer jag hem!

Helt otroligt vad de här månaderna har gått fort i Kina.

Helt otroligt vad den här sista veckan har gått långsamt.

It's a Shpadoinkle day!

En bra dag.

Pengarna från CSN har kommit.
Min chef har sagt ok till tjänstledighet tills augusti 2009.
Jag ska ner på hörnet och köpa en stadig middag med rökt anka, ris och grönsaker för ca. 8 kr.

It's a Shpadoinkle day!

Magsjuka, Carola eller Dillchips?

Jag drog just igång Sveriges Radios julkanal "Bjällerklang" och kräktes litet i munnen...
Är det magsjuka, Carola, eller dillchipsens fel?
Jag vet inte men Carola sjöng eller nasalpressade fram "Winter Wonderland" på svenska och så fort hon slutade så slutade även mitt illamående.

Jag försöker mig på att tvinga fram litet julstämning här hemma, går så där. Men spelar det så stor roll när jag om bara ynka futtiga tio dagar får flyga hem till Svedala? Nope!

Tror att Ring eventuellt nyss smittade mig med en förkylning, hur snabbt efter att man blivit smittad kan man bli sjuk? Det känns väldigt konstigt i halsen. Bara jag är frisk inte nu på torsdag men nästa torsdag.

I'll be home for Christmas

You can count on me

Please have snow and mistletoe

And presents on the tree

Christmas Eve will find me

Where the love-light gleams

I'll be home for Christmas

If only in my dreams

Nästan bara 10 dagar kvar.

Läste i Aftonbladet att allas vår Reinfeldt har gått ut och sagt att vi ska handla svensk vi svenskar. Står det ”Made in China” på produkten vi köpt har vi knappats gjort något för att hjälpa den svenska ekonomin. Något sådant sa han. (Oh he’s gonna be so pissed off at me…)

Som den sanna patriot jag är så har jag idag varit på IKEA och ätit middag. Vi gör det kanske en gång i veckan eller varannan vecka. Kinesisk mat är rysligt god men det ändrar kanske inte 27 års uppbyggnad av smaklökar. Spagetti och köttfärssås och sallad med dressing, vet inte om ni kan ana hur gott det är. Grönsaker som inte är tillagade, sallad som inte simmar i soppa. Det är gott. Kineserna äter inget rått, är det inte tillagat så kan det vara dåligt. Det stämmer här där hygienen inte är den bästa, så man kanske inte ska klaga. Det är då tur att vi har IKEA.

Jag inhandlade även Dillchips (enda chipsen de har), skorpor, tunnbröd och salta sillar. Hur jag ska få denna kost att räcka till 25:e december det vet jag inte. För nu är jag trött på kinamat. Jag vill ha svenskt eller vad som helst men inte kinesiskt. Jag drömde härom natten att jag hittade en indisk restaurang utanför mig. Tänk vilken lycka, jag hade ätit där varje dag tills jag får åka hem.

Jag har ett otroligt sug efter svenska smaker, efter det jag känner igen. Jag är inte ens sugen på god mat. Jag är sugen på mat man lagar på 10 minuter när man har bråttom.

Jag vill ha pommes och grillkorv, helst vill jag att det ska vara strips och korvar som man bara lagt ovan på stripsen för att man inte pallar att steka. Så skulle jag aaaaaaaldrig fuska, eeehm.

Jag vill ha snabbmakaroner och falukorv, hemmagjord köttfärssås, pyttipanna, kebab.

Sedan vill jag laga mat, jag vill stå i timmar och pyssla med en gryta. Jag vill bort från min gasspis och den äckliga lukten av billig gas.

Snart får jag allt det där! Snart är jag hemma och laddar mina batterier med mat och kärlek.

Stefan, här kommer inköpslistan:

Skogaholmslimpa
Bregott mellan
Hushållsost
Mjölk
Pommes strips
Grillkorv
Bostongurka
Gurka
Röd paprika
Pepsi max
Popcorn

+det du behöver för att göra ungspannkaka.

M’kay?

Ehm, jag glömde...

Ehm, jag glömde...

...det viktigaste i all iver, förlåt mig.

Vad önskar ni er av mig?

Skriv i kommentarfältet vad ni vill ha!

Bjussar på litet julstämning här också medans ni tänker, enjoy!

For der eighth day ov German Christmas, Vy Troo Luv Gave To Me:

ÖNSKELISTA

Hej Tomten,
Här kommer min önskelista:

Av Jennifer önskar jag mig: Anna Ternheims skiva "Leaving on a mayday"
Av Andreas önskar jag mig: Olika rökelser från Indiska
Av mams och paps önskar jag mig: Presentkort på Kappahl (får man önska sig sånt?)
Av mormor önskar jag mig: Kroppkakor
Av Stefan önskar jag mig: Den där klockan och POPCORN!

Oh, btw Tomten!
Du finns inte.

Tack på förhand.

/Linda

Saker som värmer/ Kan man köpa lycka?

Igår efter lunchen var jag och inhandlade en värmefläkt. Det är löjligt kallt här i Kina på kvällen. Man kan tänka att 16 grader på natten är väl inte kallt. Nej, kanske inte så kallt men det finns inga element här bara ett kallt betonghus.

Är det 16 grader på natten är det 16 grader i lägenheten när jag stiger upp. Det är oskönt.

Om man börjar dagen så spelar det ingen roll om det blir upp mot 25 grader mitt på dagen, man är kall rakt igenom hela kroppen och genom hela dagen.

Jag hade inte tänkt köpa en värmefläkt eftersom att jag ändå snart ska hem en sväng till Sverige och när jag kommer tillbaka så kommer det vara varmare. Men så hittade jag en söt liten rackare för 138 kr då kunde jag inte låta bli. Vad blir det om man slår ut det på de dagarna jag är kvar här, mindre än 10 kr om dagen. Det var det värt.

Efter en film och litet sova på soffan för mig gick vi och käkade middag. Efter middagen hade vi vägarna förbi min favoritväskaffär och jag tänkte introducera Stephanie för min favoritväska. Vill min stora förskräckelse var den borta! De har bara en av varje sort där och nu var den väskan, jag tittat på hundra gånger men inte köpt för att jag inte behöver den, borta.

Det var väldigt ledsamt vill jag lova, varför hade jag inte köpt den tidigare?

Skitsamma tänkte jag i hopp om att jag kunde övertala mig själv om att det inte var så tråkigt. Jag vände mig om för att titta på en annan väska som jag haft ett gott öga till. Vad ser jag? Min väska, den jag varit inne och klappat på så många gånger. De hade flyttat på den! Tok-kineser, de ville bara skrämma mig till att köpa den. Köpte den gjorde jag.

En sådan dag...

Ni vet sådana dagar, då man bara vill stanna i sängen. Hade en sådan idag. Fick sms från Steph ”Hey, how are you feeling today buttercup?” så jag svarade helt ärligt att jag kände för att krypa ihop under täcket och gråta bort dagen.

Hon frågade om jag ville att hon skulle komma över. Jag sa nej och att lägenheten är alldeles för stökig för besök, hade inte städat sedan fredagen då det var förfest hos mig.

Hon sa då ”Ok så här gör vi du ligger under täcket jag tar med mig tidningar, böcker och film. Sedan städar jag åt dig och om du vill komma upp ur sängen och titta film eller om du behöver hjälp med något så finns jag där, ok?”

Jag blev helt ställd, hur kan man träffa så rätt?

Jag gick upp städade lägenheten och kammade håret. Sedan har vi bara pratat bort dagen, ätit gott på restaurang, och tittat på film. Utan Steph hade den här dagen varit hemsk.

Hon är en av de bästa människorna jag någonsin träffat, tog jag ingenting annat med mig från Kina än hennes vänskap så vore jag fortfarande mer än nöjd.

Centrala StudiestödsNämnden

CSN är fantastiska!
Verkligen, jag menar det.

Fantastiskt djävla dumma i huvudet.

Mitt ärende, som är ett Stockholmsärende, hamnade i Linköping.

Vad gör Linköping då?

Skickar tillbaka det till Stockholm?

Nej då, Linköping säger "Va fan, det här är ju ett Stockholmsärende det tänker vi inte röra"

Så, min ansökan har varit i Linköping hela tiden och blivit ignorerat.

Dessutom har vi varit i kontakt med CSN flera gånger och de har då sagt att anledningen till att pengarna inte kommer är för att det är högsäsong.

Det känns ju gött att de ljuger ihop anledningar när de inte kan hitta handlingarna.

Idag klockan 15.00 svensk tid ska det i alla fall ha hänt något lovar de.

En kvinna på Stockholmskontoret skulle ta tag i det med en gång.

Vilken service hörrni!

Guangzhou

Svenska ambasaden i Guangzhou, ligger i mittenhuset på bilden.

Har spenderat dagen i Guangzhou med David och Stephanie.

Vi har ätit indisk mat, tittat runt litet i affärer och varit i något man kanske kan kalla för minitempel. Mycket trevlig dag och skönt att komma ut ur stan litet.

Var förresten inne och fick håret tvättat och fönat, de plattade det även och det kalaset gick på 12 kronor. Jag kommer aldrig mer hem till Sverige.

Tjipp och hajk!

nytt nytt

Nytt nr: 13421331302

Ni gör som ni gjorde med det förra, slår +86 innan va?
Jag tror det var det ni gjorde i alla fall.

Telefonen blev en röd HTC touch phone, en sån där med windowsoperativ om det säger någon något.

Första advent.

Min mobil blev stulen i fredags, jag var och shoppade och någon tyckte tydligen att min mobil var dennes.

Det är inte så mycket pengarna det kommer kosta att köpa en ny som gör mig litet deppig. Alla nummer till folk man träffat här i Shenzhen är nu borta. Det är en hel del som jag inte har en chans att få tillbaka om jag inte springer in i dem igen, känns ganska osannolikt. Alla adresser Ring har skickat mig på kinesiska så att jag slänga upp mobilen i taxin när min kinesiska inte räcker till. Ja det hela suger faktiskt.

Men idag så ska jag och handla ny mobil, det får blir min julklapp.

I går köpte jag julpynt till min dörr som jag tänkte hänga upp idag, sprida litet julglädje på mitt våningsplan.

Kolla kolla.

Så var mat inhandlad ska sätta mig och äta litet och läsa litet i den bok som Steph köpt till mig när hon var i Hong Kong.

Men det är inte därför jag skirver...

Jag har länge haft på känn att folk här i området har koll på mig. När jag klev ut ur porten in på gården så hör jag en kvinna fråga en annan: "Vart kommer hon ifrån" och den andra kvinnan svarar "Sverige".

Japp då behövde jag inte undra över om de har koll eller inte.

Nu, mat och "Grapes of Wrath"

Spoiled girl.

Nu går jag ner på gården och in på stället på hörnet av huset och köper mig litet mat.
Det blir anka med dagens grönsak och ris. Detta kommer kosta mig si så där cirka 8 kr.
Ibland bara måste man skämma bort sig!

Bloggtorka

Oj jisses, Jennifer pajjade internet när hon var här och efter det var jag internetlös i två veckor. Så har tiden bara rullat på och nu kom jag på att det kanske var dags att skriva en eller två rader.

Det rullar på här i Kina, jag känner mig äntligen hemma i lägenheten.
Jag bor här nu och det är skönt. Det är liksom inte någon annans ställe utan mina väggar och mina tavlor. Det gör väldigt mycket.
På ett sätt undrar jag nästan hur jag ska kunna åka hem om bara fyra veckor när det börjar kännas som om det här är hemma. Samtidigt räknar jag dagar tills jag får träffa alla er där hemma igen. Jag saknar er allihop!

Kinesiskan går om jag ska vara helt ärlig, så där. Det är svårt men det går framåt med små små steg.
Nästa termin, då jävlar.
För det är ett som är säkert, om fyra veckor är jag inte klar med Kina.

Den verkliga treenigheten

Shhh, de sover.

En, två, tre, många ...

Jag har lärt känna en egen kines! En som jag inte känner genom skolan eller Genom David och Ring. Jag mötte honom själv ute på gatan och han är nu min kineskompis. Hans högsta dröm är att jobba för Volvo eller Ericsson och han älskar såklart Jan-Ove Waldner. Fast han kallar Jan-Ove för Lao Wa och säger om honom: "he is not easy. He has competed with six generation of Chinese athlete."
Den här kinesen bor i huset bredvid mig med sin flickvän och han har erbjudit sin flickväns hjälp att guidea mig runt Shenzhen om jag vill samt att jag har en stående inbjudan hem till dem. (Sedan får David tro att det är tomma artighetsfraser om han vill, hehe.)

Kineserna tar engelska namn förresten, Ring heter inte Ring egentligen utan det är ett namn hon själv valt. Rings brors flickvän (systers kusins sysslings hundvakts kompis systers barnvakt) har valt namne Apple.
Men hur som helst den här kinesen är den tredje manliga kines jag mött och lärt känna litet smått som valt namnet Michael. Jag har bara mött och lärt känna tre kineser och alla tre har valt namnet Michael...

Här har ni anledningen. <-(pappa du måste klicka på den där meningen)

crazy insane

Längtar som en djävla galning tills på lördag. Ja som en djävla galning, en sådan som springer naken på stadens gator och skriker att han vill papiljotter ha till sin pudel och att alla cyklar är slut på lagret.

På lördag kommer Jennifer och Andreas hit. De som hittills varit representerade av en tatuering på min vänstra handled här i Kina. De gillar den, kineserna och frågar vad det står. Jag pekar på Jennifers namn och säger "meimei" sedan Andreas och säger ”didi”. När jag sedan ska förklara att jag har deras namn tatuerade för att jag alltid vill ha dem med mig ler jag, tar mig för hjärtat, och får tårar i ögonen. Jag tror att de förstår …

Brunch

Vad kan man säga, utgång igår.

Stephanie fyllde 18 i onsdags och det skulle firas såklart.

Hade oförskämt trevligt, det dansades och det sjöngs.

Just nu är jag litet oinspirerad skulle man kunna kalla det, så jag lämnar er efter denna korta bloggrapport för att avnjuta min brunch jag just dukat upp, bild på den ser ni här under.

Det är hur vi rullar.

Det rullar på.
Det har nästan blivit vardag här i Kina. Jag går i mina kvarter som har blivit mina kvarter.
Här får de titta på mig, jag irriterar mig inte när de hajar till och inte heller de som glor så att man tror att de käkat glosoppa med tittsås eller fått nya ögon i julklapp...

Jag går i skolan mån-fre.
Jag försöker att inte festa varje helg, i alla fall inte både fredag och lördag.
Varje söndag kommer Stephanie, en klasskompis, över. Vi kokar havregrynsgröt, brygger kaffe och äter rostbröd. På min macka har jag Kalles kaviar, det är det inte på Stephanies (som är från Australien) macka om man säger så.
Sedan pluggar vi litet och när vi tycker att vi förtjänar det går vi ner till massagestället nedanför mig, efter det bär det av till nagelsalongen som också ligger nedanför mig och vi får manikyr och pedikyr. Under tiden ser vi till att använda våran kinesiska så mycket vi bara kan.
Sedan börjar måndagen igen.

Rutin även här.

Välkommen höst!

Jag sitter uppkrupen i min soffa och myser, det är höst och jag myser. Min favorit avkoppling här i Kina är just nu att ladda ner dokumentärer från P3 och lyssna på dem medan jag broderar söta små nallar och japanska geishor. Jag har broderat till dokumentärer om Svartenbrandt och IB-affären.

Det är fint.
Jag har ställt ner fläkten till lägsta effekt.
Jag har kokat mig en stor kopp Darjeeling te.
Jag har tagit på mig långärmad tröja.
Jag tittar på min termometer.
Den visar 28 grader.

Ja det har verkligen blivit kallt här i Kina.

Bjussar på en saga.

Jag var och shoppade litet efter lunch idag och inhandlade bland annat en bok på kinesiska som jag hade tänkt mig att jag skulle läsa.
Eftersom att jag inte bara lär mig tecken utan även pinyin (de där krumelurerna som talar om uttalet som ni kan se i inlägget under detta) så ville jag ha en bok med både tecken och pinyin. Jag är då mer eller mindre hänvisad till barnböcker. Jag tog en som jag kände mig bekant med nämligen Pinocchio. Den kan vi ju alla?
Låt oss se, kan ju inte läsa boken än men jag har tittat på bilderna och det är något som inte riktigt stämmer överens med sagan svenska barn får höra.
Hela plotten med den fattiga dockmakaren Gepetto som vill ha en son finns med. Pinnocchio blir även medlurad på dockteatern efter som han drömmer om rikedomar och berömmelse. Han blir förvandlad till en åsna och sväljs av en val... Så långt stämmer det, men var hör dessa bilder in?


En snubbe ska hugga i ett vedträ som börjar snacka. Gepetto räddar dagen och snidar fram Pinnocchio ur vedträet...


















Pinnocchio eldar upp sina fötter...


















Pinnocchio åker på duktigt med däng och blir knivrånad...


















Pinnocchio hänger sig...

Pinnocchio dricker magisk saft.



















Pinnocchio åker in i hundfängelset...


















Pinnocchio åker på däng igen alternativt mår jäkligt illa efter den magiska saften...


















Pinnocchio åker in i riktiga fängelset...


















Slutet gott allting gott, Pinnocchio får ägna resten livet till att binda korgar...


















Sov gott alla barn.

Hànyǔ pīnyīn

Ok ok det här lärde jag mig idag:

01:00 = yī diǎn
01:10 = yī diǎn shí fěn

Men de har am. och pm. här fast det säger de såklart inte utan de har olika benämningar liknande vårat förmiddag och eftermiddag.

Zǎo shang = tidig morgon (o5:00~09.00)
Shàng wǔ = morgon (09:00~12:00)
Zhóng wǔ = förmiddag (12:00~02:00)
Xià wǔ = eftermiddag (02:00~07:00)
Wǎn shang = kväll/natt (07:00~05:00)

Så om jag ska skriva när jag börjar i skolan måste jag alltså nämna vilken tid på dygnet det är så:
"Zǎo shang bā diǎn bàn wǒmen shankè."
Som direkt översatt till svenska blir:
"Tidig morgon 08:30 vi börja klass."

Bā diǎn bàn blir i direkt översättning "halv åtta" men kan också skrivas bā sānshí som direkt översatt betyder "8 och 30" man kan även välja att sätta ett fēn efter varje klockslag. Om du inte ska säga att klockan är tio över, då måste du skriva fēn efter!

Det och massa mer lärde jag mig. Dessutom blev jag helt överlycklig när jag förstog vad min lärare frågade mig idag!

Lǎoshī Michael: Míngtiān xīngqi jǐ?
Linda: Míngtiān shì xīngqī'èr!

Ha, take that kinesiska språket! Jag ska erövra dig!
Eeeehmm... Sa jag att min AC har pajjat och att jag därför inte har sovit något inatt? Jag är trött men ändå ganska nöjd.

Back to school special.

Så var det lovet över och det är faktiskt ganska skönt att få gå tillbaka till skolan igen imorgon.



Har varit en skön vecka som började med en lång weekend på Sheraton och sedan några dagar av intensivt slappande. Avslutade det hela med shopping och fest.

Ja jag är nöjd med lovet men ännu mer nöjd med att det är över. Nu jäklar ska jag visa det där djävla språket var skåpet ska stå!

Shoppingbyte, schnögga!

Trevlig fredagkväll, jag är mitt uppe i min.

Jag vet att om man bloggar om tokiga skyltar kineserna skrivit tokiga saker på och om man skriver om hur billigt allt är här så diskvalificerar man liksom sig själv.

Men jag kan inte låta bli!

Kom just hem från litet shopping av frukt, lök, dryck, diskmedel, och sesammuffins. Kalaset gick på 48kr. Eftersom att jag redan hade spenderarbrallorna på mig toppade jag det med en rulle för 5kr. Så nu blir det fruktsallad och den där Adam Sandler rullen.

Glad fredag!

Denna dagen, ett liv.

Jag tog tillfället i akt då dagen kunde inte suga mer så jag städade lägenheten.
Så var det gjort och förvisso kommer jag tycka det är skönt imorgon att lägenheten i alla fall är ren men det gjorde inget med mitt humör idag.

På måndag när Ring och David kommer hem så ska jag be henne om hjälp med att fixa en städerska. Detta håller inte, jag kan ju inte hålla på och städa som en annan kines.

Har tagit litet bilder på lägenheten och tänkte lägga upp några men jag besparar er toaletten. Eller jag besparar min stackars pappa toaletten. Lägenheten ser mindre ut på bilderna, vidvinkel är inte ett begrepp min kamera är bekant med. Here goes:


Matplats i vardagsrum.











Soffa, tv, och balkong.








Kök.










Spis...











Balkong 2 där tvättmaskinen bor.











Extrarum som blev klädkammare.











Klädkammare.











Sovrummet.

Tuc Tuc här smakar ägg och andra sugiga upptäckter.

Sedan jag satt och skulle boka biljetter till min allra bästa bror och bästa syster och jag insåg att det här skulle komma att kosta över 36.000 så har min lust att stanna i detta land varit ungefär lika med noll.

Tror att det är en klen tröst för mina syskon att jag kommer hem till jul när de blivit blåsta på två veckor i Kina.
Jag ville visa dem det här galna landet och den här helt bizarra staden.

En annan gång får det bli, men man vågar ju inte säga när eftersom att jag tydligen inte kan hålla vad jag lovar.

Kuken!

Min bästaste bästis!

Jo, jag inser hur bitterhen eller kanske snarare ensamheten genomsyrat dagens inlägg mer eller mindre. Men ni behöver inte vara oroliga, jag har en bästis här i kina.

Kaffe på maten.

The traveling freak show (läs Linda) gick till Ajisen Ramen för att äta nudelsoppa. Den var god och de dumplings jag beställde in var som vanligt fantastiska. Boken var också god så den ska jag forsätta åtnjuta i min soffa. Folk stirrade inte heller mer än vanligt, det vill säga de stirrade konstant.

Jag hittade på vägen hem ett ställe där jag kan köpa gott kaffe!
Eller det var en lögn men kaffet går att dricka, det får räcka.

Jag har inte Starbucks på min sida av stan, inte vad jag vet iaf.
På Starbucks här i Kina kan man få kaffe som hemma skulle klassas som ok, här skulle ni allihop tycka att det smakade helt gudomligt. För när man en gång druckit dåligt kaffe i Kina så sjunker kraven på standard ganska rejält.

Det är väl så, jag får sänka mina krav.
Jag svamlar när jag pratar om "dumma djävla kineser" för jag älskar ju de där kortisarna innerst inne.

onsdag

Just nu i mitt liv:

Jay-Jay Johanson - tomorrow

Wikipedia - sök - Vilhelm Moberg

Han tog livet av sig Vilhelm Moberg. Han skrev ett brev till sin fru som avslutades med raderna: "Klockan är tjugo över sju. Jag går att söka i sjön sömnen utan slut. Förlåt mig, jag orkade inte uthärda."
Sedan gick han ner till vattnet utanför sitt hus. Han lade sig på magen på sin brygga, stack ner huvudet under vattnet, och där låg han tills han druknade. Ja, han låg förmodligen där efter att han drunknat också.

Vad tror ni, ensam med bok och ett glas på en restaurang/bar funkar den i Kina också?
Kommer de förstå att jag bara är litet svår och djup?
Jag tror inte det, well låt mig bjuda på en show till era dumma djävla kineser.

Laddad.

Jag kom just hem från en helt underbart fantastisk helg spenderad på Sheraton hotell här i Shenzhen.

Chefen över Sheraton här är styvpappa till min bästa kompis här i Kina. Hon heter Stephanie och är från Australien och hon flyttade med sin mamma och sin styvpappa hit till Kina. Den här helgen var de iväg till Shanghai men Steph ville inte missa skola så hon stannade hemma.

Jag fick Stephs föräldrars svit.
Helt jävla obeskrivlig lyx, roomservice, mat på deras italienska restaurang, och drinkar i baren... Steph bara signar och notan försvinner. Detta har varit min helg.
Kände mig stundtals litet dum som inte fick betala för all denna lyx.

Men nu är batterierna laddade och inför denna vecka, som egentligen är en veckas lov, ska jag plugga arslet av mig och när jag kommer tillbaka till skolan ska jag kunna iaf 80% av de 100 (säkert är det mer) tecken vi ska kunna.

Nu kör vi! Eller imorgon kör vi.

Ikväll ska jag:
Städa
Laga middag (spagetti och köttbullar inköpta på IKEA)
Titta på Mamma Mia som jag just köpte för 5 kr nere på hörnet.

Jag saknar er där hemma i Sverige så mycket att jag har ont i hjärtat men snart, mycket snart, är det januari och då ses vi igen!

Jag är inte i Sverige.

Den har passerat, det regnade litet imorse men det var nog det sista dåliga vädret i bakvattnet av tyfonen. Det var litet spökstad över området dagen efter men nu är allt som vanligt, kineser överallt.

Skolan är svår, det är långt ifrån lätt att lära sig kinesiska och jag funderar på att flytta ner en klass. Till saken hör att det egentligen inte är jag som bör byta klass utan det är de i klassen som redan kan kinesiska som borde gå svårare kurs. Jag går nybörjare steg två, där ska det gå folk som i princip kan säga ni hao när de börjar.
I min klass går två tjejer som bott i Shenzhen i två år, en kille som bott i Hong Kong i två år och en kille som har en kinesisk pappa och han jobbar för hans pappas kinesiska företag. De bör inte gå i min klass de bör knappt gå nybörjare alls. Klassens tempo avgörs helt och hållet på dessa fyra personer, läraren speedar upp tempot mer och mer för de ser ju att eleverna (dessa fyra som svarar på frågor) kan och lär sig fort. Det handlar mer om att redan kunna än att lära sig. Hela klassen fick ett mail av klassföreståndaren där hon skriver att dessa två tjejer (hon nämner dem vid namn) får rätt på examinationerna hela tiden och att hon nu vill se oss andra göra lika bra som dem. Detta är inte Sverige.

Konsten att inte ropa hej, inget jag bemästrar.

Det klarnade inte upp. Här flyger plåttak, butiksskyltar och människor.
Kommer bli svårt att sova inatt, billarm och smällar till höger och vänster.
Men men någon gång ska väl vara den första man sitter i Kina med en tyfon utanför fönstret?

Nu förstår jag inte riktigt.

Våran lärare avslutade dagen med att säga "I heard i tai fung (tyfon) is coming, not to worry we have them all the time in China. Good bye see you tomorrow!"
Eh ok? Vi har inte tyfoner aaaaall the time i Sverige så jag förbehåller mig rätten att vara litet ängslig. Men det ser ut att klarna upp, det har blåst och härjat litet men jag tror nog att det ska vara ok.

Man kan ha rätt och man kan ha fel.

Gah!

Var det någon som hörde en Linda säga något i stil med "Jag ska inte lära mig att skriva eller läsa kinesiska utan kommer i första hand lära mig att tala och förstå"?

Det visade sig att det inte var riktigt så det fungerade.

Förresten, blogginlägget längre ner där jag skriver in mig på skolan. Han kinesen i mitten är laoshi Michael alltså: lärare Michael och han fan i mig den goaste kinest jag träffat. Han är en av mina två lärare och hans lektioner är utan att överdriva en fröjd. Tur är väl det, det är ganska motigt att trycka in information i denna redan överfulla hjärna... Eh, ja nåväl.

Tillbaka till studierna!

Duktig Linda...

Dagens prestation var när jag lyckades ta mig i kragen och gå ut och handla i 35 graders hetta och skinande sol. Har ingen aning om luftfuktigheten idag men det känns som om den är minst 85%.


Living shopping enjoying...

Jackie Chan ville att jag skulle köpa hans dumplings.
-Solly Jackie, got dumplings at home.















Middagsmaten gick på 25 kr och då har jag mat för 4 måltider minst.

Nu ska jag ägna resten av kvällen till studier. Vi har två läxförhör imorgon. Läxa över helgen och nästa vecka går vi i skolan mån-sön, YAY!!!

Jag är ok...

Läser på expressen.se att det varit en brand i en nattklubb har i Shenzhen och att 43 dog. Jag var inte på den klubben. Longgangdistriktet, som klubben låg i, ligger långt ifrån mig.

Jag var ute igår och hade det fantastiskt trevligt men just det känns som ganska oviktig information nu.

Jag är ok.

Where's Waldo?

Första dagen i skolan hade vi en invigningscermoni. Kineserna höll tal och välkomnade oss till terminen. Vi delades in i klasser och alla språkstudenter samlades på en stor trappa för att ta som ett årsfoto. Inget direkt märkligt med det kan man tycka.

Sedan dagen efter dök det upp en bild i Shenzhen Daily. Jag är med på bilden, David är med på bilden men jag tror minsann att det är någon annan som ninjat sig in...

VIP very important

Första dagen i skolan avklarad. Är trött i mitt lilla huvud efter alla uttalningsövningar och det är många i klassen som kan en del kinesiska. Jag kan inget, eller jag kan säga hej, tack och be om notan typ.

Vi åt middag ute på en restaurang som vi kallar "en trappa upp" eftersom att man måste gå mycket trappor för att komma upp dit. Ring, Davids tjej, har fått mig att inse tjusningen med VIP-kort så nu håller jag på att samla på mig en bunt. För att få VIP-kort på "en trappa upp" så behöver man spendera 500kr hos dem under en period på tre månader, lätt som en plätt. Jag lovar att Ring har VIP-kort överallt. Jag har förresten fixat VIP-kort på massagestället här brevid som har öppet 24 timmar om dygnet så nu behöver jag bara betala 30kr för en timmes massage.

Nu sitter jag och surfar det sista innan det är dags för att sova och tog mig två nattmackor.

Joho, jag e visst i Kina!!!

Trötter

Idag är det helgdag här i Kina, de firade månen igår och käkade mooncakes. Jag firade också månen men jag firade med Long Island Icetea istället, så nu är jag litet sliten. Det är för billigt här, vi gick inte ens på något direkt billiga ställen, det gick totalt 350kr för mig igår kväll och för de 350 kronorna fick jag:

*Middag, 3 olika rätter.
*2 öl till maten
*Long Island Icetea
*Bacardi breezer x4 (5?)
*B52
*Mojito
*Appletini
*Donken innan hemfärd
*Taxi hem
*Allt som jag placerat i en minneslucka.

Som sagt, jag är sliten idag.

35 grader ute 38 grader på Lindas panna.

Det känns som om jag varit här i två veckor fast jag kom hit i tisdags och det nu är torsdag. Det är på sätt och vis svårt att greppa att jag verkligen är här.










Idag registrerade jag mig på skolan, på onsdag är första dagen.

Har blivit förkyld och har feber, och det är verkligen fullkomligt vidrigt att vara ute i denna värme med feber. Men jag var tvungen att registrera mig. Efter det blev det shopping på stan vilket visade sig vara ett ganska dumt val av mig, men det blev shoppat massa roliga korsstygnsmönster, kanske lägger jag upp bilder sedan när jag gjort klart dem, och en mobil. Så nu ska jag fixa mitt Kinanummer. Har fixat en lägenhet också, en hyfsat stor 3:a, men jag väntar på att hyresvärden ska slänga ut de möbler jag inte vill ha. Imorgon ska de komma och då kommer alla mina prylar från IKEA, det kommer före och efter bilder när jag är klar med lägenheten.

Först av!

Jag bytte till mig den här platsen när jag checkade in.
Jag är väldigt listig, jag är väldigt stolt över min list, på planet till Amsterdam.

Resnerver

Ok ok ok, tänk klart en tanke Linda.
Samla dig.
Gå ut i köket och hämta plåster, du måste packa ner plåster.
Stanna i hallen och undra varför du är påväg ut i köket.
Du ska hämta plåster Linda, du ska packa ner plåster.
Ska det vara så svårt?!
Vad var det som var svårt?
Plåster? Ja just!
Men varför bloggar jag nu om jag ska hämta plåster?

Mina kläder reser hem...

Jag packar nu...
Jag packar nu...
Jag packar nu inför fem månader i Kina.
Jag gör det inte i den ordning jag inte är van vid, alla kläder ska ju med.
Att packa för fem månader är tydligen inte samma sak som att packa för två veckors solsemester. Jag skriver packlistan efter hand. Jag packar ner en grå kofta (som jag kan använda i december då temperaturen går ner under 20 grader) och jag skriver på pappret: "Grå kofta - Kappahl (ny, den med tre knappar)" och hoppas att jag inte behöver riva upp alla kläder igen när jag i panik inte tror att det var den gråa koftan jag packade ner. Jag hoppas på mitt minne och min packlista som blir längre och längre för var minut som går.

Läser i kläderna: "Made in China".
-Kom nu kläderna så ska mamma ta med er hem.

Jag hoppas min nya resväska, som jag måste se som en bra investering för att inte få panik över hur brutaldyr den var, blir lika fin som den är på den här bilden.

Är vi framme snart?

Det är inte bra, jag börjar bli otålig. Sjukt otålig!
Varför blir det inte augusti snart?! Kan det inte bli maj då, så jag får åka till Öterrike?
Nej, ikväll är det jag som bokar en weekend till London, nästa helg blir bra. Stefan ska du med eller?

Finfrämmande

Igår på eftermiddagen åkte vi och hämtade semi-kinesen David på Arlanda. Mycket trevligt att träffa honom igen. Jag har fått massa bra svar på korkade frågor men mest har vi bara chillat. Nu har vi varit och lämnat honom på Arlanda så han fick åka hem på riktigt.

Stackars David och framför allt stackars Ring, hans flickvän, som kommer att få hjälpa mig så mycket när jag flyttar ner. Fast det är kanske bara så att jag får lära mig att fråga om och ta emot hjälp.

Stefan och David i Shenzhen.

Varför Kina?

I september förra året bestämde jag och min sambo oss för att göra en utlandsresa. Vi skulle vara borta i två till tre veckor och det skulle inte vara någon solsemester. Vi tittade på olika resmål men inget lockade speciellt.

Jag snubblade över en artikel om Kina och vi bestämde oss, vi skulle till Beijing. En semesterresa där vi skulle kunna se: muren, himmelska fridens torg, den förbjudna staden o.s.v.

Nu föll det sig så att en vän, David, befann sig i Kina för att studera och han tyckte att vi kunde väl komma och hälsa på när vi ändå var i landet. Självfallet ville vi det och han bokade inrikesbiljetter åt oss. Jag tittade på kartan och konstaterade ”ok Shenzhen, ja men det ligger ju inte såååå långt från Beijing”. Men Kina är stort och den lilla flygresan går på över tre timmar.

Kinaresan var fantastisk lyckad, Beijing är en underbar och märklig stad men det var under de tre dagar vi spenderade i Shenzhen som jag blev förälskad i landet och fruktansvärt avundsjuk på David som fick bo och studera där. Att jag faktiskt kan göra samma sak slog mig inte då.

It's all in your head Linda.

Jag ringde min chef och sa att jag ville ansöka om tjänstledighet för studier i Kina.
Efter att jag ställt frågan liksom blundade jag och väntade mig det värsta. Men hon svarade: Åh vad spännande, det är klart att du ska åka iväg och studera!

Jaha? Vad ska jag nu oroa mig för?

Så nu är det på riktigt då? Allt känns plötsligt mycket verkligt, läskigt och spännande!

Tjing tjong?

Imorgon ringer jag till min chef och ansöker om tjänstledighet. När jag väl har sagt det till henne så är att det här på riktigt. Jag ska flytta till Kina.